Uppgifter i boken - svenska spår 2
Sida 15 -Ringen av J.R.R Tolkien
Ringen
Ringen är solid, med helt slät yta. Kastar men den i elden framträder tcknen som finns på den. På mordoriska står det; "en ring att sämja dem, en ring attfrämja dem, en ring att i mörkrets vida riken tämja dem"
Ringen tillhöt Sauron, dess skapare. Det är ett ont ting med stor makt och egen styrka. Den är vääldigt gammal och har via olika "ägare" (bara bärarae egentligen, för ringen tillhör endast Sauron) tillslut hamnat hos Frodo Bagger.
Ringen är solid, med helt slät yta. Kastar men den i elden framträder tcknen som finns på den. På mordoriska står det; "en ring att sämja dem, en ring attfrämja dem, en ring att i mörkrets vida riken tämja dem"
Ringen tillhöt Sauron, dess skapare. Det är ett ont ting med stor makt och egen styrka. Den är vääldigt gammal och har via olika "ägare" (bara bärarae egentligen, för ringen tillhör endast Sauron) tillslut hamnat hos Frodo Bagger.
Sida 17 - Den forntida mytologin
Varför tror du att så många fortfarande är fascinerade av våra hedniska gudar och vikingatiden?
Jag tror att vi är fascinerade för att det handlar om våra förfäder, vårt ursprung.
Och själva mytologin är ju också fascinerande! Den är mystisk, okänd och därför också spännande och intressant. Och kanske runorna verkligen kan skydda oss? ge oss styrka och mod? Kanske kan de ge oss tur i livet och med kärleken? Vi vet inte, inget går att bevisa. Men just eftersom det KANSKE finns en möjlighet så finner vi det väldigt fascinerande.
Jag tror att vi är fascinerade för att det handlar om våra förfäder, vårt ursprung.
Och själva mytologin är ju också fascinerande! Den är mystisk, okänd och därför också spännande och intressant. Och kanske runorna verkligen kan skydda oss? ge oss styrka och mod? Kanske kan de ge oss tur i livet och med kärleken? Vi vet inte, inget går att bevisa. Men just eftersom det KANSKE finns en möjlighet så finner vi det väldigt fascinerande.
Sida 23 - Trägudars land
1. [fråga]
Den var hektisk, spänd, hysterisk - upphetsad! Detta är en stor natt, av stor betydelse!
2. [fråga]
Han stryker offrens blod med en kvist över trägudarna.
3. [fråga]
Folkmassan väntar på att det största offret ska göras (människo-offret)
4. [fråga]
Främlingen kollar ner i marken och vill inte se det som alla andra är där för att bevittna.
5. [fråga]
9 dagar pågåt offerfesten.
6. [fråga]
De hoppas att det ska ge dem bra skördar, seger över fienden och rik avkomme, för både folk och fä.
7. [fråga]
Vår herre Gud tänker han på.
8. [fråga]
Konungens urgamla plikter består av att pffra under offerfesterna, samt bestryka gudarna med blodet från offren.
9. [fråga]
Konungen hängde det runt den viktigaste gudens hals
10. [fråga]
De trodde att korset var en hammare i ny form.
11. [fråga]
Konugen och kämparna visste antagligen att det var en kristen symbol.
Funderingar - 2
Han har inte samma tro som jag. Är det då rätt att offra honomför att blidka mina gudar?
Jag ställer mig tveksam till det - han vet ju inte vad han offras för! Han känner inte våra gudar, vår tro!
Så nej, jag vill inte offra honom. Men folket vill att jag gör det, och deras vilja styr mig.
Den var hektisk, spänd, hysterisk - upphetsad! Detta är en stor natt, av stor betydelse!
2. [fråga]
Han stryker offrens blod med en kvist över trägudarna.
3. [fråga]
Folkmassan väntar på att det största offret ska göras (människo-offret)
4. [fråga]
Främlingen kollar ner i marken och vill inte se det som alla andra är där för att bevittna.
5. [fråga]
9 dagar pågåt offerfesten.
6. [fråga]
De hoppas att det ska ge dem bra skördar, seger över fienden och rik avkomme, för både folk och fä.
7. [fråga]
Vår herre Gud tänker han på.
8. [fråga]
Konungens urgamla plikter består av att pffra under offerfesterna, samt bestryka gudarna med blodet från offren.
9. [fråga]
Konungen hängde det runt den viktigaste gudens hals
10. [fråga]
De trodde att korset var en hammare i ny form.
11. [fråga]
Konugen och kämparna visste antagligen att det var en kristen symbol.
Funderingar - 2
Han har inte samma tro som jag. Är det då rätt att offra honomför att blidka mina gudar?
Jag ställer mig tveksam till det - han vet ju inte vad han offras för! Han känner inte våra gudar, vår tro!
Så nej, jag vill inte offra honom. Men folket vill att jag gör det, och deras vilja styr mig.
Sida 30 - Fornnordisk litteratur
1. [fråga]
Ditt vett försvinner (du vet inte var du har det).
2.
Vet fler, vet snart alla. Så vill man hålla något hemligt bör man bara anförtro sig åt en enda person (då är ni två som vet, vet tre vet alla).
3.
Han ser bara andras fel och hånar dem, men han ser inte sina egna fel och brister. Och eftersom han uttrycker sitt förakt högt, så att alla ser anses han elak.
4.
Man är herre i sitt eget hus, och slipper tigga för (mat och) husrum. Och slipper man det så slipper man den förödmjukelse som "får ens hjärta att blöda".
5.
Man vill leva som en god människa för att det enda vi lämnar efter oss när vi dör är minnen, och har man levt som en god människa så är det ju så man blir ihågkommen.
Eget skapande
Lexorna du bör göra
och le
Ty lerarna blir glada
och då blir du de' me'!
Var rädd om folk och fä
för att de fina faunerna gjädjas skall
Då blir jorden lycklig
och du blir likadan!
Ditt vett försvinner (du vet inte var du har det).
2.
Vet fler, vet snart alla. Så vill man hålla något hemligt bör man bara anförtro sig åt en enda person (då är ni två som vet, vet tre vet alla).
3.
Han ser bara andras fel och hånar dem, men han ser inte sina egna fel och brister. Och eftersom han uttrycker sitt förakt högt, så att alla ser anses han elak.
4.
Man är herre i sitt eget hus, och slipper tigga för (mat och) husrum. Och slipper man det så slipper man den förödmjukelse som "får ens hjärta att blöda".
5.
Man vill leva som en god människa för att det enda vi lämnar efter oss när vi dör är minnen, och har man levt som en god människa så är det ju så man blir ihågkommen.
Eget skapande
Lexorna du bör göra
och le
Ty lerarna blir glada
och då blir du de' me'!
Var rädd om folk och fä
för att de fina faunerna gjädjas skall
Då blir jorden lycklig
och du blir likadan!
Sida 65 - Den runsvenska perioden
Jag tror att runorna är så raka för att runda former är omöjliga eller i alla fall väldigt svåra att hugga i sten eller krava i trä.
20 nutida ord med fornnordiskt ursprung
Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag.
Torsboda, Ulltuna, Odenplan, Odensala, Torsvik, Ulvön, Ullånger, Ramsås, Torslanda, Odense.
Freja, Tor, Mimerskolan m.fl.
20 nutida ord med fornnordiskt ursprung
Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag.
Torsboda, Ulltuna, Odenplan, Odensala, Torsvik, Ulvön, Ullånger, Ramsås, Torslanda, Odense.
Freja, Tor, Mimerskolan m.fl.
Sida 69 - Arvord, lånord och främmande ord
Arvord - ord som alltid funnits i språket. T.ex. mor, se och mjölk.
Lånord - ord som vi lånat från andra språk och som sedan blivit en del av svenskan. T.ex. sport (eng) och
rådhus (tyskan)
Främmande ord - lånerord som ännu inte försvenskats. T.ex time out.
Några låneord och deras ursprung (-sspråk)
Spydig - danska
Läxa - latin
Alkohol - arabiska
Piano - italienska
Fotölj - franska
Kannibal - spanska
Rådhus - tyska
Pojke - finska
Kiosk - turkiska
Turist - engelska
Måne - arvord
Funderingar
Jag tror att vi lånat in ord i samband med att vu influerats av andra länders kulturliv o dylikt. För att det inte funnits ord som passat, eller passat tillräckligt bra för detta nya. Influeras vi av nya trender från andra länder följer ju oftast orden för det med "på köpet", om det inte redan finns ett svenskt ord för det.
T.ex när Frankrike var populärt under 1700-talet och influerade hela Europa med sina kulturella nöjen. Då följde även orden för nöjena, som beskrev nöjena och konsterna med. T.ex. balett, choklad och frisyr.
Lånord - ord som vi lånat från andra språk och som sedan blivit en del av svenskan. T.ex. sport (eng) och
rådhus (tyskan)
Främmande ord - lånerord som ännu inte försvenskats. T.ex time out.
Några låneord och deras ursprung (-sspråk)
Spydig - danska
Läxa - latin
Alkohol - arabiska
Piano - italienska
Fotölj - franska
Kannibal - spanska
Rådhus - tyska
Pojke - finska
Kiosk - turkiska
Turist - engelska
Måne - arvord
Funderingar
Jag tror att vi lånat in ord i samband med att vu influerats av andra länders kulturliv o dylikt. För att det inte funnits ord som passat, eller passat tillräckligt bra för detta nya. Influeras vi av nya trender från andra länder följer ju oftast orden för det med "på köpet", om det inte redan finns ett svenskt ord för det.
T.ex när Frankrike var populärt under 1700-talet och influerade hela Europa med sina kulturella nöjen. Då följde även orden för nöjena, som beskrev nöjena och konsterna med. T.ex. balett, choklad och frisyr.